crazy but true

I förra kapitlet...

-          Hi! Sa jag kort innan Simon öppnade munnen och kollade på mig.

-          Hello! So what's your name and what is you going to sing?

Jag stirrade lätt ut mot publiken och sedan vände jag blicken mot Linn som gav mig tummen upp. Jag svalde tungt innan jag tog mot till mig och lyfte micken mot munnen.

Linns perspektiv

Jag gav honom en snabb kram innan han sprang ut på scenen och jag ställde mig till rätta bakom den så man såg ut över juryn och publiken. Han sa hej och sedan började Simon Cowell att prata.

-          Hello! So what´s your name and what are you going to sing? frågade Simon honom och jag gav honom tummen upp. Han tog ett djupt andetag innan han satte upp micken mot munnen.

-          My name is Harry Styles and I´m going to sing isn´t she lovely by Stevie Wonder. Sa han och jag log för mig själv. Den låten hade han sjungit för mig på vår första dejt och det var då jag föreslog at than skulle vara med på the x- factor. Det var ungefär lite mer än ett år sedan då den förra säsongen höll på. Jag väcktes ur mina tankar då jag hörde Harry ljuva stämma som började sjunga.

-          Isn´t she lovely, isn´t she wonderfull. Isn´t she precious? Less than one minute old. I never thought through love we´d be. Making one as lovely as she. But isn´t she lovely made from love. Han slutade sjunga och jag stod och log med världens leende på läpparna som bara blev store när jag hörde publikens jubel. De älskade honom lika mycket som jag gjorde och vi får hoppas på att juryn tycker lika dant.

Harrys perspektiv

-          But isn´t she lovely made from love? Jag avslutade låten och publiken jublade stort och vissa till och med busvisslade och jag vände min blick mot Simon och de andra.

-          Uhm so Nicole what do you think? Frågade Simon henne och min blick vandrade till henne istället.  

-          Well I´m really glad that we had the opportunity to her your acapella cause we could really her how great your voice is. Jag sa ett snabbt tack innan hon fortsatte prata. For sixteen years old you have a beautiful voice.

-          Thank you! Sa jag med ett litet leende på läpparna och publiken applåderade igen innan Louie började tala.  

-          I agree with Nicole. However I think you so young. I don´t think you have enough experience or confidence yet. Jag kände hur mitt leende bleknade och jag sa bara ett enkelt okej. Tänk om jag inte är så bra som alla säger att jag är. Tänk om jag gör Linn besviken eller något.

-          Ah yes someone in the audience did just say rubbish and I totally agree. Va sa Simon Cowell just så om mig? Herre gud det trodde jag aldrig. Jag kastade ett öga mot Linn som stod och log. Han sa lite till innan det var dags för dem att rösta och jag kände hur nervositeten ökade. Louie började men han sa nej och publiken buade och jag pillade nervöst med fingrarna.

-          I don´t think they booed you enough there. Sa Simon och alla buade igen och jag var bara tvungen att fälla in ett litet bu själv. Nicole började prata och hon sa ja. Yes om bara Simon säger ja nu. Jag korsade fingrarna medans Simon sa några ord innan han tystnade för att sedan säga ja eller nej,

-          You’re through. Sa han och allt stannade till för ett ögonblick innan jag sa tack och leendet bara blev större ju närmare Linn jag kom. Hon stod och hoppade upp och ner innan hon slängde sig in i mina armar och gav mig en kyss.

-          OMG Harry You’re through! Nästan skrek hon utav lycka och kysste mig igen innan hon kramade om mig hårt.

Okej inte så jättelångt men inga av de kommande kapitlerna kommer bli så långa men det får ni över leva. Kan man janske få någon komentar?